Försommarkonsert: Evening Reflections

Storkyrkan, Stockholm

Söndag 2 juni 2024
kl. 16:00

Observera att inga stora väskor, ryggsäckar och resväskor får medtas.

Om konserten

Storkyrkans Kammarkör med instrumentalister bjuder i sin försommarkonsert ”Evening Reflections” på ett program med Hugo Alfvéns musikskatt i centrum. I konserten blandas den klassiska körlyrikens skira klanger med både jazzimprovisation och känslosvallande samtida konstmusik. Tonerna för oss genom Dalarnas djupa skogar, över porlande älvar, fram till Siljans strand. Det blir en meditativ stund i Stockholms domkyrka.

Flera av verken som framförs beställdes till Hugo Alfvéns 150-årsjubileum 2022 och bygger på välkända Alfvénmelodier. Dessa uruppfördes av Radiokören 19 november samma år vid jubileumskonserten i Berwaldhallen.

Ur konsertprogrammet

I Staffan Storms Evening Reflections uppstår motiv ur Alfvéns stycke Aftonen i ny kontext. När skogar och berg speglas i Siljans vatten, kan man föreställa sig en liknande spegelreflektion av Aftonen. Verket är en ljudstudie där man känner igen motiv som dyker upp i nya sammanhang. Kanske känner du något under ytan?

Staffan Storm (f. 1964) är kompositör och professor i musikteori och komposition vid Musikhögskolan i Malmö. Sedan 2020 är han medlem av Kungliga Musikaliska Akademien. Han har en rik och varierad verklista som inkluderar allt från solostycken och kammarmusik till orkesterverk och opera. På senare år har vokalmusik fått en central roll i hans produktion.

Anna-Karin Klockar tog examen vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm 1985. Efter avslutade studier flyttade Anna-Karin till Rom, där hon arbetade i 25 år med klassisk-, folk-, och kommersiell musik. Hon har studerat piano, orgel och cello och har dirigerat kör i både Italien och Sverige. Mycket av Klockars arbete i Italien var inom film- och tv-industrin där hon samarbetade med Luis Bacalov, Riz Ortolani, Bruno Zambrini, Pino Donaggio och Maurizio Abeni. Anna-Karin bor numera i Falun. År 2014 vann hon Svenska kyrkans kompositionstävling med med Missa Dalecarliensis, och år 2016 vann hennes Speeches Allmänna Sången & Anders Wall Composition Award. Hon har också vunnit Polyphonos-tävlingen (Seattle) 2017.

Klockar kommer från Orsa och tillbringade somrarna i en fäbod där hennes farmor kulade. Hon hade hört melodin ”Limu limu lima” många gånger när hon växte upp. Någon berättade för Klockar att den sjöng Hanser Lina Göransson som fanns i Orsa musikliv när Klockar var tonåring.

Göransson var Alfvéns främsta solist i Siljanskören och blev sedemera operasångerska på Kungliga Operan och debuterade i Mascagnis Cavalleria rusticana/På Sicilien ihop med med Jussi Björling.

Det är oklart var melodin kommer ifrån. ”Limu limu lima” kan vara en folkvisa från Älvdalen, en vallvisa eller en Mariavisa. Det finns flera Lima både utanför Leksand och i Västra Dalarna. Anna-Karin Klockars arrangemang av detta stycke uruppfördes av Radiokören.

Ulrika Emanuelsson är tonsättare, dirigent och sångare utbildad vid Malmö Musikhögskola med examen 2007, boende och verksam i Lund. Hon har en även en rytmikpedagogexamen samt sångstudier i New York och Budapest. Under kompositionsutbildningen studerade hon för professorerna Hans Gefors och Rolf Martinsson, Kent Olofsson, Björn-Tryggve Johansson samt Luca Francesconi.

Underfundig och vacker variation på kända melodier är Emanuelssons Alfvén-inspirerade arrangemang Johansson – Lyriska lekar i folkton (2022). Emanuelsson har i Johansson inspirerats av hur Alfvén byggde upp Midsommarvaka på inte mindre än sexton folkmelodier där Alfvén sagt att han ”gjorde lite som han ville”. I Johansson känner vi igen inte minst Roslagsvår och Uti vår hage.

Wilhelm Peterson-Berger (1867–1942) var en svensk tonsättare och musikskribent. Han var en av de främsta nationalromantiska svenska tonsättarna och är i Sverige välkänd för Frösöblomster 1–3, som innehåller pianostycken som ”Sommarsång”, ”Vid Frösö kyrka” och ”Intåg i Sommarhagen”.

David Wikander (1884–1955) var musiklärare, tonsättare, och inte minst organist i Storkyrkan. Precis som Oskar Lindberg och Hugo Alfvén föddes Wikander i Dalarna.

Wikanders överlägset mest populära komposition är Kung Liljekonvalje, en tonsättning av Gustaf Frödings dikt med samma namn. I den bitterljuva dikten, som återfinns i sviten Strövtåg i hembygden från 1896, möter vi liljekonvaljernas kung, som sörjer sin prinsessa. Körsatsen, med dess oerhört vackra stämföring, har en alldeles särskild plats i den svenska körlyriken.

Det pinfärska körstycket Lost Hope är skrivet av körens egen Alvin Vikman, som tog examen från kompositionslinjen vid Musikhögskolan i Piteå våren 2023.

Oskar Lindberg (1887–1955) var en svensk nationalromantisk tonsättare, född i Gagnef i Dalarna och verksam i Stockholm. Han skrev på ett romantiskt språk och lånade stilistiska drag från tonsättare som Rachmaninov och Sibelius och blandade dem med folkmusik och impressionistiska element.

Visa vid midsommartid (”Du lindar av olvon en midsommarkrans”) är en svensk visa från 1946 med musik av Håkan Norlén och text av Rune Lindström, ibland presenterad som Visa i midsommartid. Den har ett folkligt tonspråk typiskt för den svenska folkvisan.

Visan tillkom en kväll i februari 1941 då Håkan Norlén och Rune Lindström satt på Lindströms studentrum i Uppsala och arbetade med Himlaspelet. I en paus lekte Norlén fram melodin på gitarren och Lindström satte omedelbart text till den. Sången publicerades första gången 1946 i Norléns vissamling För syndaskarn och dygdeljus. Margareta Kjellberg gjorde den första inspelningen på grammofon 1946.

Den är en av svensk vistraditions mest kända sånger. Sången framförs bland annat i filmen Sången om den eldröda blomman (1956).

Visa vid midsommartid. (2020, juni 22). Wikipedia.

Dalvisa tillhör Alfvéns äldre körsättningar. I januari 1910 hade han arrangerat Oxbergsmarschen till Anders Zorns 50-årsdag (uruppförd 18/2 av Mora hembygdskör) och i väntan på 50-årsdagen arrangerade han Dalvisa och tillägnade denna Siljansbygdens körförbund. Även om melodin är folklig är texten författad av kyrkoherde A E Wallenius på 1600-talet och kompletterad av C W Böttinger. (Ur Alfvéniana 2/10. Specialnummer 8 maj 2010.)

Den mest kända melodin till sommarpsalmen ”I denna ljuva sommartid” är kanske Nathan Söderbloms tonsättning, psalm 200 i Den svenska psalmboken (1986).

Psalmen har också en folklig koralmelodi från Malung i Västerdalarna efter Vickes Karin Matsson. Melodin gjordes känd för en större allmänhet genom sånggruppen Fjedurs inspelning av koralen i ett arrangemang av Anders Nyberg. Bengt Olléns I denna ljuva sommartid är ett improvisionsbaserat arrangemang av dalakoralen.

”Ned i vester soli glader” är en norsk folksång, här i kraftfullt arrangemang av Grete Pedersen (f. 1960).

Blomstertid är ett arrangemang av Elias Castegren efter en melodi av Maria Stahl. Den klassiska psalmtexten, på ett nytt sätt.

Konsertlängd: 1 timme och 10 minuter